En bred uppfattning om begreppet arbetsförmåga

Arbetsförmågan definieras på olika sätt i olika sammanhang. Med arbetsförmåga förstås vanligtvis en individuell egenskap hos en person på samma sätt som hälsa eller sjukdom. I samband med ansökan om förmåner som grundar sig på arbetsoförmåga (t.ex. sjukfrånvaro) är det viktigt att kartlägga faktorer som begränsar arbetsförmågan. Delvis på grund av detta talar man i själva verket om arbetsoförmåga när man talar om arbetsförmåga. Å andra sidan strävar man efter att kartlägga resursfaktorer och eventuella kunskapsbehov i funktioner som stödjer arbetsförmågan.

I ett bredare sammanhang avser man med arbetsförmåga i samband med en arbetsplats och ett arbete förhållandet mellan personens förmåga att klara av arbetet, individuella egenskaper och utförandet av arbetet. Den individuella arbetsförmågan som är specifik för en arbetsuppgift utgörs av hur meningsfulla vanliga arbetsuppgifter är, yrkeskunnande, arbetslivsfärdigheter och andra resurser som personen har t.ex. reaktionskänslighet eller kommunikationsförmåga. Dessutom utgörs arbetsförmågan som är specifik för en arbetsuppgift av att personen har en tillräckligt bra hälsa och av en arbetsorganisation som stödjer fysiskt, psykosocialt och organisatoriskt. Arbetsförmågan påverkas alltså av många faktorer i arbetet och av arbetsförhållanden som kan påverkas av till exempel chefen när hen vill stödja arbetsförmågan.

Generellt är arbetsförmågan alltså anknuten till individens hälsa, funktionsförmåga, kunnande och kollektiva faktorer såsom ledarskap, arbetsgemenskap och arbetsförhållanden. Arbetsförmågan framträder i relation till kraven som arbetet ställer och därför kan samma person vara fullständigt eller delvis arbetsoförmögen för någon typ av arbete men fullständigt arbetsförmögen för ett annat. Det är viktigt att granska individens förmåga ur ett perspektiv som utgår från arbetsplatsen och arbetssituationen. Genom anpassning av arbetet eller genom att byta arbete kan arbetsförmågan förbättras och i regel kan det ursprungliga hotet om att arbetsförmågan skulle bli nedsatt avvärjas. Det är också möjligt att fortsätta med den ändrade arbetsförmågan eller återgå till hel- eller deltidsarbete.

Arbetsförmåga:
https://www.ttl.fi/teemat/tyohyvinvointi-ja-tyokyky/tyokyky

Begrepp om arbetsförmåga: https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/278322/Raportteja13_saavutettava.pdf?sequence=4&isAllowed=y

Som chef vid nätverksmötet:
https://www.ttl.fi/oppimateriaalit/tyoterveysneuvottelu-ratkaisuja-tyohon/esimiehena-tyoterveysneuvottelussa