3.6 Företagshälsovårdens roll och möjligheter att stödja arbetsförmågan

Företagshälsovårdaren ansvarar för ändamålsenlig och ekonomisk helhetsplanering av företagshälsovården i sina kundföretag, koordinering, uppföljning av genomförandet och effekter av företagshälsovården samt utveckling av kvaliteten. Företagshälsovårdaren tar hand om samarbetet med kundföretagen vid uppgörelsen av verksamhetsplaner för företagshälsovården och för styrningen, uppföljningen och det övriga samarbetet i anslutning till ersättningarna samt ansvarar för den aktiva kontakten. 

Typiska uppgifter för företagshälsovårdaren är

• arbetsplatsutredningar
• hälsoundersökningar
• handledning och rådgivning
• planering av förstahjälpsberedskap
• främjande och uppföljning av arbetsförmåga och hälsa självständigt och i samarbete med företagsläkaren och nödvändiga sakkunniga
• att förebygga arbetsoförmåga på arbetsplatserna
• företagshälsovårdsbetonad sjukvård. 

Företagsläkarens uppgifter är omfattande och kräver förutom medicinsk kompetens även kompetens inom många andra områden samt förståelse för rehabiliteringsmöjligheter och sociallagstiftning. Företagsläkaren ansvarar för företagshälsovårdens medicinska verksamhet. En heltidsanställd legitimerad läkare inom företagshälsovården ska vara specialist inom företagshälsovården.

Företagsläkare samarbetar med andra yrkesutbildade personer eller sakkunniga inom företagshälsovården genom att hänvisa arbetstagare som behöver stöd till andra personers mottagning eller tvärtom. Läkaren kan hänvisa patienten i frågor som gäller till exempel arbetsstress och psykiskt välbefinnande till en företagspsykolog. När det framkommer problem på arbetsplatsen under individuella besök diskuterar företagsläkaren ofta med den företagshälsovårdare som utsetts för arbetsplatsen och de funderar på formen för företagshälsovårdssamarbetet samt det lämpligaste sättet att gå vidare så att samarbetet förbättras. 

Typiska uppgifter för företagsläkaren är

• förebyggande, identifiering, behandling och uppföljning av arbetsrelaterade sjukdomar och yrkessjukdomar som hotar arbetsförmågan
• arbetsmedicinskt ansvar i arbetsplatsutredningar särskilt på arbetsplatser med exponering som medför särskild fara för ohälsa
• stöd för arbetsförmågan, bedömning och hänvisning till rehabilitering.

Företagshälsovårdens läkare ansvarar också ofta för att identifiera, behandla och följa upp andra än arbetsrelaterade sjukdomar hos personalen på arbetsplatserna som en del av den frivilliga företagshälsovården.

Företagsfysioterapeuten är en yrkesutbildad person inom företagshälsovården som främjar och stödjer arbetsförmågan och utvecklar arbetet och arbetsmiljön i samarbete med arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovårdsteamet. Företagsfysioterapeutens arbete fokuserar på att främja hälsan samt förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och att de blir långvariga. 

Typiska uppgifter för företagsfysioterapeuter är att

• genomföra arbetsplatsutredningar och riktade utredningar, särskilt för personer med fysiskt krävande arbetsuppgifter samt personer med besvär i rörelse- och stödorganen
• delta i planeringen av företagshälsovården på arbetsplatsen särskilt i fysiskt krävande arbetsuppgifter samt tillsammans med arbetstagare med symtom i rörelse- och stödorganen
• bedöma arbetslokalerna, -metoderna och -redskapen samt möjligheterna att anpassa arbetet och utredning av lösningar i samarbete med aktörerna på arbetsplatsen
• stödja och främja arbetsförmågan genom hälsoundersökningar samt rådgivning och handledning; uppgifterna gäller till exempel hälsa, handledning och uppföljning av rehabilitering samt återhämtning
• ha individuell mottagningsverksamhet vid besvär i stöd- och rörelseorganen
• planera lösningar för anpassning av det individuella arbetet
• delta i företagshälsovårdens multiprofessionella rehabiliteringsprocesser.

Genom ändringen i lagen om företagshälsovård 1.1.2022 har företagsfysioterapeuterna bättre möjligheter än tidigare att delta i rehabiliteringssamarbetet. Ändringen gjorde det möjligt för företagsfysioterapeuterna att arbeta självständigt vid bedömningen och uppföljningen av arbetsförmågan och behovet av rehabilitering.

Direktmottagning hos företagsfysioterapeut

Direktmottagning hos företagsfysioterapeut innebär att en arbetstagare med symtom i rörelse- och stödorganen hänvisas till företagsfysioterapeutens mottagning i stället för läkarmottagning. Grundtanken är att hänvisa klienter med symtom i rörelse- och stödorganen i ett så tidigt skede som möjligt för undersökning, bedömning av vårdbehov, rådgivning och handledning hos företagsfysioterapeuten.
För att få direktmottagningsbehörighet ska företagsfysioterapeuten genomgå en separat tilläggsutbildning.

Under direktmottagningsbesöket bedömer företagsfysioterapeuten också kundens behov av sjukfrånvaro, informerar och handleder kunden i användningen av receptfria läkemedel samt bedömer behovet av eventuell konsultation av företagsläkare eller annan yrkesutbildad person inom företagshälsovården.

Företagspsykologen stödjer individernas arbets- och funktionsförmåga samt arbetsgemenskapernas funktion som en del av företagshälsovårdens multiprofessionella team. 

Företagspsykologens centrala uppgifter är 

• individuell mottagning då man tillsammans med klienten kartlägger frågor som gäller arbetsförmågan och arbetshälsan
• individuell rådgivning och handledning vars mål är att främja klientens psykiska arbetsförmåga, till exempel minska arbetsbelastningen
• att hantera stressymtom och metoder för att öka resurserna
• att bedöma psykosociala belastnings- och resursfaktorer i arbetsplatsutredningar
• att främja arbetsgemenskapernas välbefinnande och funktionsförmåga till exempel vid problem och förändringar i arbetsgemenskapen
• att stödja cheferna i konflikt- eller förändringssituationer på arbetsplatsen
• stresshanteringsarbete i kritiska situationer (olyckor, olycksfall, hot- och våldssituationer) som är förebyggande och lindrar sjukdomar.

Företagspsykologen kan också göra psykologiska undersökningar som gäller till exempel minne, inlärning, koncentrationsförmåga, problemlösningsförmåga och arbetsmotivation.

Sakkunnig inom det sociala området är en sakkunnig inom yrkesinriktad rehabilitering och socialförsäkring. Hen hjälper att hitta lösningar för att en partiellt arbetsför arbetstagare ska kunna fortsätta arbeta eller återgå till arbetet efter en sjukledighet. Tillsammans med arbetstagaren utreder hen konkreta och realistiska yrkesalternativ och -vägar samt beaktar hälsomässiga begränsningar och andra faktorer som påverkar sysselsättningen. Hen hjälper också med att fylla i olika typer av ansökningar. En sakkunnig inom det sociala området hjälper dessutom med att utreda frågor som gäller arbetstagarens utkomst, till exempel ekonomiskt stöd i anslutning till yrkesinriktad rehabilitering.

En sakkunnig inom det sociala området kan hjälpa till när

• arbetstagaren har utmaningar med arbetsförmågan (senast efter 60 sjukdagpenningsdagar)
• det behövs en bedömning av behovet av yrkesinriktad rehabilitering samt handledning och motivation
• det behövs en bedömning av rehabiliteringens helhetsbehov (yrkesmässig, medicinsk och social rehabilitering)
• arbetstagarens situation är oklar och det behövs särskild kännedom om rehabiliteringssystemen och socialförsäkringen
• arbetstagarens ärende gällande yrkesinriktad rehabilitering inte framskrider även om hen redan har fått ett förhandsbeslut om yrkesinriktad rehabilitering
• det behövs handledning i utkomstfrågor och anskaffning av en ny karriär i en uppsägningssituation
• arbetstagaren har små problem med arbetsförmågan som påverkar hur arbetstagaren klarar sig i arbetet och som har ökat frånvaron
• den anställda har motivationsproblem
• företagshälsovårdsförhandlingar ordnas.

För att utreda en sjukdom som hotar arbetsförmågan kan det vara nödvändigt att hänvisa arbetstagaren till en annan specialistläkares mottagning. Genom att ha tillgång till specialistläkarens kunnande kan företagsläkaren bedöma mer exakt den anställdas arbetsförmåga samt stödåtgärderna och tidtabellen för återgången i arbetet.  

Företagsläkaren har som en del av den lagstadgade företagshälsovårdsverksamheten möjlighet att konsultera en specialist i situationer där det till exempel är fråga om ett behov av att bedöma arbetsförmågan eller hänvisa arbetstagaren till rehabilitering. Om det i företagshälsovårdens verksamhetsplan har antecknats en möjlighet att konsultera en specialist även inom den frivilliga sjukvårdens tjänster, kan detta förbättra vårdmöjligheterna och påskynda en eventuell återgång i arbetet, eftersom arbetsoförmågan kan dra ut på tiden i onödan på grund av vårdköerna inom den offentliga specialiserade sjukvården.

Koordinatorn för arbetsförmåga är en yrkesutbildad person som har genomgått en yrkesinriktad fortbildning (10 sp). Koordinatorns bakgrundsutbildning varierar men de flesta av dem har en högskoleexamen.

Koordinatorerna för arbetsförmåga fungerar som sakkunniga inom servicesystemet för stöd för arbetsförmåga och sysselsättning. De kan arbeta inom arbets- och näringstjänsterna, kommunernas sysselsättningstjänster, primärvården, socialservicen, företagshälsovården, den specialiserade sjukvården, arbetspensionsanstalterna, arbetsplatsernas personalservice, läroanstalterna, Brottspåföljdsmyndigheten eller organisationerna. Som representanter för sina arbetsplatser deltar de också i sektorsövergripande tjänster, till exempel sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (TYP) samt i Ohjaamos verksamhet som erbjuder tjänster för unga.

Koordinatorns uppgifter varierar på olika verksamhetsställen. Deras huvudsakliga uppgift är att stödja personer i arbetsför ålder att få sysselsättning, fortsätta att arbeta och återvända till arbetet. Stödbehovet hos en kund i arbetsför ålder beror dels på de mål som kunden ställt upp, dels på kundens arbetsförmåga. Koordinatorn för arbetsförmåga söker tillsammans med sin kund tjänster och förmåner som lämpar sig för just detta, koordinerar tjänsterna och utför sektorsövergripande nätverksarbete.