4.1 Inledning och centrala begrepp

Författare: Kirsi Unkila, Satu Tuomimäki, Pirjo Juvonen-Posti, Kimmo Tarvainen, Nina Nevala, Maarit Virtanen

Referens

Unkila K, Tuomimäki S, Juvonen-Posti P, Tarvainen K, Nevala N, Virtanen M. Tue työhön paluuta ja työssä jatkamista. Informationspaketet Rehabilitering anknutet till arbetet. Jyväskylä yrkeshögskola, Arbetshälsoinstitutet, Uleåborgs universitet, Uleåborgs yrkeshögskola 2022.

Inledning

I det här avsnittet granskar vi olika situationer för återgång i arbetet ur arbetstagarens och arbetsplatsens synvinkel efter sjukfrånvaro eller en lång period av arbetsoförmåga. Perspektivet är samarbetet mellan arbetsplatsen, företagshälsovården och arbetstagaren. Du kan använda dig av informationen i avsnittet när du planerar eller genomför hållbara lösningar för återgång i arbetet och fortsatt arbete.

En lyckad återgång i arbetet förutsätter att arbetstagaren och arbetsgivaren gör upp en plan tillsammans, antecknar den samt att båda förbinder sig till planen. För att uppnå det gemensamma målet behövs i praktiken flera aktörer som samarbetar i processen för återgång i arbetet. Vid återgången i arbetet kan man utnyttja olika tjänster, metoder och förmåner som stödjer arbetsförmågan. Som stöd för planeringen och uppföljningen ordnas ofta ett eller flera nätverksmöten (Figur 15).

I detta avsnitt behandlar vi forskningsrön i anslutning till bilden ovan. Forskningsrönen om vad som är viktigt för att man ska kunna stanna kvar i arbetet kompletteras kontinuerligt.

Undersökningar har visat att en lyckad återgång i arbetet påverkas av arbetsplatsens sociala atmosfär, arbetskamraternas stöd, växelverkan på arbetsplatsen samt av att ta med arbetskamraterna i genomförandet av återgången i arbetet.

Efter återgången i arbetet kan man stödja möjligheten att stanna kvar i arbetet genom socialt stöd och gemenskap på arbetsplatsen. Ansvaret för rehabiliteringsprocessen ligger förutom hos arbetstagaren själv även hos ledningen och cheferna, arbetskamraterna samt representanterna för hälso- och sjukvården och den sociala tryggheten.

Företagsläkarna anser att en anpassning av arbetet är ett nyttigt sätt att stödja en tidig återgång i arbetet och förebygga utslagning från arbetet i samband med långvarig sjukfrånvaro. Detta gäller särskilt när arbetstagaren har en sjukdom i stöd- och rörelseorganen eller lindriga depressionssymtom.

Ledningen av arbetsförmågan är ett tillvägagångssätt som sammanför olika sätt att stödja arbetsförmågan på arbetsplatsen. Med hjälp av den kan arbetsplatsen hålla personer med olika utgångspunkter i sina arbeten.

På kommunala arbetsplatser där HR hade en koordinator för arbetsförmågan, var antalet personer som fick invalidpension färre än på de övriga kommunala arbetsplatserna.

Begrepp

Återgång i arbetet

Med återgång i arbetet avses speciellt att man efter en längre sjukfrånvaro än vanligt återvänder till sina egna eller anpassade arbetsuppgifter.

Fortsätta arbeta och stanna kvar i arbetet

Ur arbetstagarens synvinkel innebär att fortsätta att arbeta och att stanna kvar i arbetet att man får arbete, har möjlighet att behålla arbetet och har möjlighet att komma vidare i arbetskarriären. Ur arbetsplatsens och samhällets synvinkel avser detta också engagemang i arbetet och arbetsplatsen.

Samordning av tjänster, arbete och förmåner

Samordningen av tjänster, arbete och förmåner innebär till exempel att personer i arbetsför ålder deltar i rehabiliteringstjänster och att deltids- eller heltidsarbete möjliggörs. I samordningen ingår också en sammanslagning av förvärvsinkomsten och andra utkomstförmåner.