2.4 Sunda levnadsvanor främjar arbetsförmågan

Varje anställd ansvarar för sig själv men arbetsplatsen kan ge stöd till sundare levnadsvanor. Inom arbetsgemenskapen kan man uppmuntra de anställda till ökad motion, hälsosam kost, god återhämtning, rökfrihet och drogfrihet.

Arbetsgemenskapens verksamhetskultur kan antingen främja eller förhindra att sunda levnadsvanor följs. Varje anställd påverkar för sin del arbetsplatsens kultur. Det innebär små vardagliga handlingar och attityder som visar vad som tillåts eller inte tillåts inom arbetsgemenskapen.

På arbetsplatserna finns många möjligheter att främja sunda levnadsvanor. I planeringen och utvecklingen av verksamheten ska man dock beakta arbetsplatsens strategi och affärsverksamhetens mål samt faktorer med anknytning till arbetstagaren och arbetsgemenskapen (Figur 6).

Främjande av fysisk aktivitet, konst och kultur

Med fysisk aktivitet avses i detta sammanhang all sådan fysisk aktivitet, rörelse och motion som kan stödja och främja arbetstagarnas arbetsförmåga. Regelbunden motion ingår i förebyggandet, behandlingen och rehabiliteringen av många kroniska sjukdomar. Pauser i sittande arbete minskar den skadliga ensidiga belastningen. Motion skyddar också mot depressions- och ångestsymtom samt stödjer återhämtningen, sömnen och funktionsförmågan. Dessutom utvecklar aerobisk motion hjärnans formbarhet och stödjer på så sätt inlärningsförmågan i arbetet.

Främjande av fysisk aktivitet i arbetet är en del av utvecklingen av en hälsofrämjande verksamhetskultur. Arbetsplatserna kan möjliggöra regelbundna aktiva pauser som upprätthåller koncentrationsförmågan och vakenheten särskilt hos dem som är stillasittande. Under pauserna kan arbetstagaren ställa sig upp, sträcka på benen och röra på sig. På motsvarande sätt är det viktigt att hitta återhämtningstid i ett fysiskt aktivt arbete.

Arbetstagaren har också möjlighet att diskutera med företagshälsovårdspersonal om de lämpligaste sätten att börja motionera eller fortsätta motionera efter insjuknandet. Det är särskilt viktigt att göra så om man har funderingar över att börja motionera och fortsätta med det, om det är säkert och om belastningen är lämplig. Företagshälsovården känner till respektive arbetstyp och mängden fysisk aktivitet som stödjer arbetstagarens arbetsförmåga. Tabell 2 innehåller olika metoder för att främja fysisk aktivitet på arbetsplatsen.

Uppmuntran till motion	Uppmuntra till fysisk aktivitet under arbetsdagen Reklamaffischer om fördelarna med att röra sig Ledningens exempel och stöd
Stöd för motion på väg till och från arbetet	Arbetstagarna uppmuntras att ta sig till fots eller med cykel till arbetet Personalcyklar eller personalcykelförmån Ryggsäck för transport av arbetsutrustning
Utrymmen som stödjer byte och förvaring av utrustning	Dusch- och omklädningsrum Förvaringsutrymmen för utrustning Förvaringsutrymmen för cyklar
Resurser för motion och kultur	Möjlighet att använda arbetstid för att motionera till exempel 1 h per vecka Motions- och kulturförmåner
Minska sittande	Elektroniskt reglerbara arbetsplatser och handledning i deras användning Aktiva sittplatser, balansbrädor och underlagsmattor
Aktiva möten	Promenadmöten Idémöten i naturen
Pausgymnastik	Gemensamma stunder för pausgymnastik på arbetsplatsen Pausgymnastikövningar på arbetsplatsen med hjälp av olika applikationer Elektroniska påminnelser om pauser under arbetsdagen Redskap som lämpar sig för pausgymnastik
Kampanjer	Deltagande i motionskampanjer Motionsutmaningar på arbetsplatsen eller mellan arbetsplatserna
Motionsgrupper och pröva på olika motionsgrenar	Arbetsplatsernas egna motionsgrupper Möjligheter att pröva på olika motionsgrenar på arbetsplatserna Samarbete med idrottscentrum och -föreningar
Uppföljning av aktivitet, återhämtning eller andra hälsovariabler på arbetsplatsen	Användning av teknik som kartlägger aktivitet och återhämtning Mätning av muskelstyrka eller kroppssammansättning Hälsokonditionstest på arbetsplatsen

Konst och kultur är kostnadseffektiva sätt att främja arbetsförmågan. Med hjälp av dem kan man förebygga fysiska och psykiska sjukdomar samt återhämtning och rehabilitering. Med hjälp av konst kan man också öka känslan av samhörighet i arbetsgemenskapen.

Sunda matvanor stödjer arbetsförmågan

Sunda matvanor förbättrar arbetstagarens arbetsförmåga, vakenhetstillstånd, ork och återhämtning och de har också positiva effekter på sömnen. Val i anslutning till måltider görs både på arbetstid och utanför den.

På arbetsplatserna kan man främja sunda matvanor. Dessa vanor består av regelbunden måltidsrytm, måttliga portioner samt en mångsidig och hälsosam kost. En lunch i en icke-brådskande miljö enligt rekommendationerna främjar arbetsförmågan och hälsan. Alla borde ha möjlighet till en näringsrik måltid till ett rimligt pris under arbetsskiftet.

En gemensam lunch är en social situation inom arbetsgemenskapen. Det är lätt att tillägna sig matvanor som främjar sunda levnadsvanor när de ingår i arbetsplatsens sociala verksamhet. På arbetsplatsen kan man bjuda på grönsaker och frukt i pausrummet och på möten. På arbetsplatsen kan man också förbinda sig till att minska ätandet av rött kött.

Man bör fästa uppmärksamhet vid att arbetstagarna kan hålla både en lunchpaus och andra pauser. Detta gäller i synnerhet skiftarbetare som oftare än andra har en oregelbunden måltidsrytm och ohälsosamt sammansatta måltider.

Man upplever ofta som hinder för arbetsplatsmåltider brådska eller arbete någon annanstans än på den egentliga arbetsplatsen. Arbetstagarens val påverkas av många faktorer, såsom seder, preferenser, arbetsplatsens kultur, arbetsgemenskapen och arbetets karaktär.

Arbetsgivarna kan erbjuda sina arbetstagare en lunch- eller kostförmån antingen som skatteavdrag eller naturaförmån. Arbetsgivaren kan ha en egen personalrestaurang eller ett avtal om ordnande av arbetsplatsmåltider med en utomstående restaurang. På Skatteförvaltningens webbplats kan man läsa mer om kostförmånen som arbetsgivaren ordnar.

Arbetstagaren kan få handledning och stöd av företagshälsovården för planeringen av en lämplig hälsosam kost som främjar arbetsförmågan. Det är viktigt att kontrollera den egna kosten och be om handledning särskilt om blodets fett- eller sockervärden är höga eller det förekommer övervikt.

Arbetsplatserna kan få stöd och handledning av företagshälsovårdens näringsexpert, hälsovårdare eller läkare för att främja arbetstagarnas sunda matvanor. Det är också möjligt att diskutera känslor och tankar kring ätandet med en arbetspsykolog.

Metoder som förbinder sig till hälsosamma matvanor och uppnående av uppställda mål är

• livsstilshandledning och -rådgivning som erbjuds på arbetsplatserna
• servera eller öka utbudet av grönsaker, frukt och grönsaksbaserad mat
• minska utbudet av rött kött
• förande av måltidsdagböcker under handledning som stöd för egen uppföljning
• ökad flexibilitet i arbetet
• bättre samordning av arbete och fritid
• minska stressen och ge socialt stöd i arbetsgemenskapen.

Återhämtning från arbete

Återhämtningen är en psykofysiologisk process under vilken stressymtomen minskar eller försvinner och återhämtning sker. Det innebär att kroppen och kroppen lugnar ner sig och att resurserna fylls på. Återhämtningen sker oftast på fritiden, dvs. efter arbetsdagen eller arbetsskiftet, under veckoslut och på semestern. Pauserna under arbetsdagen eller -skiftena är också viktiga.

Återhämtningen främjas av att man frigör sig från arbetet under pauserna, såsom genom att röra på sig, röra sig i naturen, avslappnings- och närvaroövningar, social växelverkan med arbetskamraterna samt lunchpauser till exempel utanför arbetsplatsen. Återhämtningen innebär både att arbetsdagen balanseras och att man söker en motvikt till arbetet och den belastning som det medför.

Olika arbetsrelaterade strategier kan stödja återhämtningen. Exempel på sådana är

• att göra varierande uppgifter under arbetsdagen
• att fokusera på trevliga uppgifter
• att göra självständiga pauser i arbetet och
• att hjälpa andra.

Upplevelsen av att man kan själv påverka sitt eget arbete främjar återhämtningen.

Återhämtningen kan stödjas på arbetsplatsen genom att erbjuda arbetstagarna till exempel ett tyst utrymme som gör det möjligt att slappna av och lugna ner sig. I figur 7 presenteras metoder för att stödja återhämtningen på arbetsplatserna.

En tillräcklig och bra sömn är en av de viktigaste faktorerna för såväl återhämtningen från arbetet som för hälsan och välbefinnandet även i en vidare bemärkelse. Under sömnen återställs kroppen, sinnet och vakenhetstillståndet och energireserverna fylls. Sömnen upprätthåller också kroppens motståndskraft och förebygger sjukdomar och stress. Sovandet har ett samband med regleringen av kroppens ämnesomsättning och upprätthållandet av hormonfunktionens balans samt påverkar minnet, inlärningen av nya saker och hanteringen av känslor.

Fungerande arbetstidslösningar främjar arbetsförmågan och arbetets produktivitet vilket syns till exempel i form av en minskad frånvaro. Betydelsen av återhämtning från arbetet framhävs i skiftarbete. För att orka är det viktigt med såväl pauser under arbetsskiftet som med en tillräcklig veckovila. Det kan också vara viktigt att ha en möjlighet att påverka sina egna arbetsskift. Med framåtroterande arbetsskift avses ett skiftsystem där morgonskiftet följs av kvällsskift och nattskift. Detta system har konstaterats orsaka mindre trötthet och försämra sömnkvaliteten mindre än turerna som går bakåt.

När arbetsbelastningen ökar, ökar också behovet av att återhämta sig från arbetet. I takt med att arbetsbelastningen ökar upptäcker man dock ofta att arbetstagarens återhämtning minskar, det blir svårare än tidigare att lösgöra sig från arbetet, hen rör sig mindre än vanligt och hens sömnkvalitet blir lidande. För att bryta den onda cirkeln behövs en förändring i arbetsbelastningen, dvs. anpassning av arbetet så återhämtning blir möjlig.

Fri från rusmedel och rökning

Genom förebyggande missbrukarvård engageras arbetstagarna i en kultur på arbetsplatsen som är fri från rusmedel. Under introduktionen presenteras arbetsplatsensrusmedelsprogram för nya arbetstagare. De olägenheter och risker som rusmedel medför arbetet beaktas på arbetsplatsen som en del av bedömningen av faror och risker.

På arbetsplatserna kan man på många sätt uppmuntra till att sluta röka och snusa. Effektiva metoder är individuell handledning och rådgivning samt gruppträffar där man behandlar rökstopp. Redan i platsannonsen lönar det sig att lyfta fram att arbetsplatsen är rökfri. Arbetsplatserna kan dessutom förbjuda rökning i arbetslokalerna och man kan uppmuntra rökstopp genom utmaningar och ekonomiska priser. Arbetsplatserna kan också stödja rökstopp genom att bevilja ekonomiskt stöd för behandling med nikotinersättning. Arbetarskyddsaktörerna på arbetsplatsen övervakar att tobakslagen följs.