4.3 Olika situationer vid återgången i arbetet
Tjänster och utkomst som stödjer arbetstagarens återgång i arbetet byggs upp individuellt enligt hens behov. Flera olika lagar reglerar tillgången till tjänster och arbetstagarens rätt till utkomstförmåner. Det kan ta tid att samordna tjänster, arbete och förmåner.
I vissa situationer vid återgång i arbetet har arbetsgivaren möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd men största delen av tjänsterna och förmånerna i anslutning till dem kan sökas av arbetstagaren. Mer om detta i avsnitt 4.4 Tjänster och förmåner. Till flera ansökningar bifogas också arbetsgivarens bedömning av situationen, till exempel arbetsgivarens möjlighet att ändra arbetet så att det motsvarar arbetstagarens befintliga arbetsförmåga (Du kan ta del av verksamhetsmodellen för anpassning av arbetet i avsnitt 5 Anpassning av arbetet).
I samband med återgången i arbetet kommer man överens om arbetsarrangemang, arbetstagarens utkomst och frågor i anslutning till lönebetalningen. Man måste också alltid komma överens om hur man ska informera arbetsgemenskapen om eventuella arbetsarrangemang.
Nedan har vi samlat frågor som ska beaktas vid återgången i arbetet med tanke på arbetsplatsen, arbetstagaren och företagshälsovården. Du kan också ladda ner dessa uppgifter: Situationer vid återgången i arbetet (PDF).
| Situationen vid återgång i arbetet | Arbetstagarens utkomst | Nivån för arbetstagarens utkomst (€) |
|---|---|---|
| Arbetstagaren återvänder antingen till sin egen eller en anpassad arbetsuppgift. | Lön | Lönens storlek |
Organisering av arbetet
Man ordnar ett samtal för återgång i arbetet med arbetstagaren eller ett nätverksmöte innan återgång i arbete.
Arbetsgivarens representant eller chefen kommer överens med arbetstagaren om tidpunkten för återgången i arbetet, arbetsuppgifterna och övriga arbetsvillkor (arbetstid, lön, plats där arbetet utförs osv.). Om arbetet anpassas tillämpas arbetsplatsens verksamhetsmodell och inverkan på arbetsprocessen och andra arbetstagare anpassas.
Chefen ansvarar för omorganiseringen av arbetet. Chefen kommer överens med arbetstagaren om hur arbetsgemenskapen informeras.
Sätten och tidtabellerna för uppföljningen av arbetsprestationerna avtalas tillsammans.
Kontrollera åtgärderna i arbetsplatsens verksamhetsmodell.
| Situationen vid återgång till arbetet | Arbetstagarens utkomst | Nivån för arbetstagarens utkomst (€) |
|---|---|---|
| Vid sidan om arbetet deltar arbetstagaren i aktiv rehabilitering och öppen rehabilitering och tjänar i sitt förvärvsarbete över hälften av sin stabiliserade inkomst. | Partiell rehabiliteringspenning + lön. För tiden för FPA:s rehabilitering. Om arbetstagaren får lön för tiden för deltagande i rehabilitering kan partiell rehabiliteringspenning betalas till arbetsgivaren. |
Om arbetstiden på grund av deltagande i rehabilitering minskar med minst 40 procent kan arbetstagaren få partiell rehabiliteringspenning. Partiell rehabiliteringspenning grundar sig på förvärvsinkomster, beloppet ska kontrolleras |
Organisering av arbetet
Man samtalar med arbetstagaren och/eller ordnar ett nätverksmöte innan återgången i arbete och ansökningen av rehabilitering.
Vid ansökan om och inledande av rehabilitering planeras arbetsplatsens deltagande i rehabiliteringen. Chefen är viktig i denna process.
Om deltagandet i rehabiliteringen förutsätter en omorganisering av arbetet är det på chefens ansvar. Chefen kommer överens med den anställda om hur arbetsgemenskapen informeras.
Kontrollera åtgärderna i arbetsplatsens verksamhetsmodell.
| Situationen vid återgång till arbetet | Arbetstagarens utkomst | Nivån för arbetstagarens utkomst (€) |
|---|---|---|
|
Arbetstagaren återvänder till ersättande arbete i stället för sjukfrånvaro. Arbetsgivaren kan erbjuda arbetstagaren ersättande uppgifter i stället för sjukfrånvaro. Det är frivilligt att utföra ersättande arbete. |
Lön | Lönens storlek |
Organisering av arbetet
Handlingsmönstret för ersättande arbete har ofta definierats noggrannare antingen i branschens kollektivavtal eller i modellen för ersättande arbete på arbetsplatsen. Kontrollera hur överenskommelsen är på din arbetsplats.
Företagsläkaren och arbetstagaren ska konstatera att det inte finns något hinder för ersättande arbete. På de flesta arbetsplatser är det frivilligt för arbetstagaren att göra ersättande arbete.
Det ersättande arbetet varar en viss tid. Eventuellt finns det en överenskommelse i arbetsplatsens modeller avseende den maximala längden för det ersättande arbetet, t.ex. 8 veckor. Arbetstagaren och chefen avtalar om ersättande arbete, när det inleds och hur länge det varar.
Uppföljningen av det ersättande arbetet på arbetsplatsen har kunnat avtalas separat, men i första hand sker uppföljningen mellan chefen och arbetstagaren.
I kollektivavtalen och/eller arbetsplatsspecifika modeller för ersättande arbeten har man avtalat separat om hur den ersättande arbetstagarens egen arbetsuppgift får en vikarie. När det ersättande arbetet upphör hålls ett nätverksmöte eller ett samtal för återgång i arbetet med arbetstagaren.
| Situationen vid återgång till arbetet | Arbetstagarens utkomst | Nivån för arbetstagarens utkomst (€) |
|---|---|---|
|
Företagshälsovårdens arbetsprövning som genomförs på den egna arbetsplatsen. Arbetstagaren har haft korta perioder av sjukfrånvaro. Det förekommer svårigheter med att klara de nuvarande uppgifterna på grund av nedsatt arbetsförmåga. Det kan förekomma upprepade gånger sjukfrånvaro. Man strävar efter att påverka arbetsförmågan tidigt och förebygga arbetsoförmåga. Är lämplig i situationer då man vill utreda på den egna arbetsplatsen med hjälp av tidig rehabilitering helt nya eller anpassade arbetsuppgifter eller utförande av arbetsuppgifter genom specialarrangemang. |
Lön |
Arbetstagaren fyller i FPA:s blankett KU 112. Till arbetsgivaren betalas FPA:s rehabiliteringspenning som baserar sig på arbetstagarens årsinkomst. Den är inte lika stor som lönen. Om rehabiliteringspenningen per dag är högre än lönen betalas skillnaden till arbetstagaren. Arbetsprövningen pågår under högst 45 vardagar. Som rehabiliteringsdag räknas en dag vars längd inklusive resor är minst 4 h. |
Organisering av arbetet
Man ordnar ett samtal för återgång i arbete med arbetstagaren, chefen och företagshälsovården samt ett nätverksmöte innan hen återvänder till arbetet.
Företagshälsovården gör upp en rehabiliteringsplan. Arbetsuppgifterna ska vara helt nya eller anpassade.
Ansökan görs av företagshälsovårdaren eller en sakkunnig inom det sociala området.
Företagshälsovården fattar beslut om arbetsprövning och ansöker om rehabilitering hos FPA med blankett KU 114. För detta behövs en läkarbedömning av arbetsförmågan, men inget B-utlåtande.
Arbetsprövningen kan inledas innan FPA:s beslut.
Företagshälsovårdaren följer upp hur arbetsprövningen framskrider enligt överenskommelse.
| Situationen vid återgång till arbetet | Arbetstagarens utkomst | Nivån för arbetstagarens utkomst (€) |
|---|---|---|
|
Arbetstagaren återvänder till arbetet efter sjukfrånvaron med hjälp av partiell sjukdagpenning. Det kan vara möjligt att inleda deltidsarbete redan under sjukdagpenningens självrisktid till exempel när personens arbetsförmåga har varit nedsatt under en längre tid och hen har haft flera korta sjukfrånvaroperioder. Förutsätter att arbetstiden minskar med 40–60 procent jämfört med tidigare. Målet är att återgå till heltidsarbete. Det är även möjligt för arbetstagare vars avtalade arbetstid inte motsvarar den ordinarie arbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare enligt branschens kollektivavtal eller den ordinarie arbetstid som avses i arbetstidslagen. Arrangemanget är frivilligt. Deltidsarrangemanget ska pågå under minst 12 vardagar, till vardagar räknas även lördagar. |
Partiell sjukdagpenning + lön eller lön på heltid. |
Hälften av sjukdagpenningen. Inkomstbaserad enligt den senast slutförda beskattningen, se FPA:s räknare. Man kan få partiell sjukdagpenning om man har varit heltidsanställd eller företagare när arbetsoförmågan började. Man kan övergå till partiell sjukdagpenning direkt från sjukdagpenningen och därför kan den inledas omedelbart. Utbetalas under högst 150 vardagar inklusive lördagar. Om arbetsgivaren betalar heltidslön under deltidsarbetet betalas den partiella sjukdagpenningen till arbetsgivaren. Mer information om ansökan om partiell sjukdagpenning från FPA. |
Organisering av arbetet
Nätverksmötet ordnas innan återgång i arbete.
Under mötet kommer arbetsgivarens representant eller chefen överens med arbetstagaren och företagshälsovården om tidpunkten för återgången i arbetet, arbetsuppgifterna och andra arbetsvillkor (arbetstid, lön, plats där arbetet utförs osv.).
Om arbetet anpassas är det chefens ansvar att omorganisera arbetet. Chefen kommer överens med den anställda om hur arbetsgemenskapen informeras. Chefen ansvarar också för att anpassa konsekvenserna av förändringen till arbetsprocessen och de andra anställda.
Under mötet kommer man dessutom överens om metoderna och tidtabellerna för uppföljningen av arbetsprestationen.
| Situationen vid återgång till arbetet | Arbetstagarens utkomst | Nivån för arbetstagarens utkomst (€) |
|---|---|---|
|
Arbetstagaren återvänder till arbetet enligt arbetspensionsanstaltens beslut om yrkesinriktad rehabilitering, till exempel med hjälp av arbetsprövning, arbetsträning eller läroavtal. Detta är möjligt om arbetstagaren har en sjukdom eller skada som under de närmaste åren medför en risk för att få invalidpension. Arbetspensionsanstalten kan ge ett förhandsbeslut om rehabilitering. |
Lön eller rehabiliteringspenning |
Cirka 75 procent av lönen. Full invalidpension + 33 %. Beloppet ska kontrolleras hos arbetspensionsanstalten. Arbetsprövning och arbetsträning kan också genomföras med lön, varvid arbetsgivaren kan få rehabiliteringspenning. Om rehabiliteringspenningen är högre än lönen betalas skillnaden till arbetstagaren. Läroavtalet förutsätter ett arbetsavtal, varvid arbetstagaren får lön och arbetsgivaren rehabiliteringspenning. Om rehabiliteringspenningen är högre än lönen betalas skillnaden till arbetstagaren. |
Organisering av arbetet
Man ordnar ett samtal för återgång i arbetet med arbetstagaren eller ett nätverksmöte innan återgång i arbete.
Vid samarbetsförhandlingarna kommer man överens om tidpunkten för återgången i arbetet, arbetsuppgifterna och övriga arbetsvillkor (arbetstid, eventuell lön, eventuella skoldagar, plats där arbetet utförs osv.). I samarbetet mellan arbetsplatsen och företagshälsovården är också bra att ta med en sakkunnig på yrkesinriktad rehabilitering från arbetspensionsanstalten.
Om arbetet anpassas, tillämpas effekten på arbetsprocessen och de andra arbetstagarna. Chefen ansvarar för omorganiseringen av arbetet. Chefen kommer överens med den anställda om hur arbetsgemenskapen informeras.
Under mötet kommer man också överens om metoderna och tidtabellerna för uppföljningen av arbetsprestationen.
| Situationen vid återgång till arbetet | Arbetstagarens utkomst | Nivån för arbetstagarens utkomst (€) |
|---|---|---|
|
När en yrkessjukdom eller arbetsrelaterad sjukdom har konstaterats hos en arbetstagare eller om arbetstagaren har råkat ut för ett olycksfall i arbetet eller en trafikolycka. Enligt skadeförsäkringsanstaltens beslut om rehabilitering kan kostnaderna för återgång i arbete ersättas. De kan ha uppkommit till exempel genom arbetsprövning, arbetsträning eller läroavtal. En tjänsteproducent inom hälso- och sjukvården och rehabiliteringen ska med personens tillstånd och i samarbete med denna säkerställa att den försäkrades arbetsgivare och företagshälsovård är medvetna om sjukfrånvaron och kan vara aktiva i rehabiliteringskedjan. |
Lönen eller ersättningen för inkomstbortfall som betalas av skadeförsäkringsanstalt. Rehabiliteringspenning från olycksfallsförsäkringen. |
Under arbetsprövningen eller arbetsträningen betalar skadeförsäkringsanstalten till arbetstagaren rehabiliteringspenning till ett fullt belopp som ersättning för inkomstbortfall. Om arbetsgivaren betalar lön till arbetstagaren under arbetsprövningen/arbetsträningen, betalas inkomstbortfallet till arbetsgivaren. Om lönen är mindre än ersättningen för inkomstbortfall betalas skillnaden till arbetstagaren. Målet med rehabiliteringen är att trygga arbetstagarens arbete där hen uppnår sin tidigare inkomstnivå. De exakta beloppen ska kontrolleras hos skadeförsäkringsanstalten. |
Organisering av arbetet
Man ordnar ett samtal för återgång i arbetet med arbetstagaren eller ett nätverksmöte innan återgång till arbetet.
Planeringen av rehabiliteringen har eventuellt gjorts av en serviceproducent som valts av skadeförsäkringsanstalten. I så fall tas serviceproducenten med i samarbetet mellan arbetsplatsen och företagshälsovården. I samband med planeringen och genomförandet av rehabiliteringen hålls en aktiv kontakt med skadeförsäkringsanstalten.
Vid samarbetsförhandlingarna kommer man överens om tidpunkten för återgången i arbetet, arbetsuppgifterna och övriga arbetsvillkor (arbetstid, eventuell lön, eventuella skoldagar, plats där arbetet utförs osv.).
Om arbetet anpassas, tillämpas effekten på arbetsprocessen och de andra arbetstagarna. Chefen ansvarar för omorganiseringen av arbetet. Chefen kommer överens med den anställda om hur arbetsgemenskapen informeras.
Under mötet kommer man också överens om metoderna och tidtabellerna för uppföljningen av arbetsprestationen.
I vissa fall är det inte möjligt för arbetstagaren att återvända till sin egen arbetsplats utan den yrkesinriktade rehabiliteringen sker utanför den egna arbetsplatsen. I dessa fall har det också varit möjligt att planera och verkställa rehabiliteringen av en serviceproducent som valts av skadeförsäkringsanstalten. Då tas den med den i samarbetet på den nya arbetsplatsen.
| Situationen vid återgång till arbetet | Arbetstagarens utkomst | Nivån för arbetstagarens utkomst (€) |
|---|---|---|
| Arbetstagarens arbetsförmåga är delvis nedsatt och hen har beviljats partiellt rehabiliteringsstöd för viss tid (= delinvalidpension för viss tid) eller delinvalidpension tills vidare. | Lön för delarbete och partiellt rehabiliteringsstöd för viss tid eller delinvalidpension som beviljas tills vidare. |
Lön och delinvalidpension. Inkomsterna får vara 60 % av den stabiliserade nivån före arbetsoförmågan. Beloppet ska kontrolleras hos arbetspensionsanstalten. Om inkomsterna överstiger inkomstgränsen kan delinvalidpensionen lämnas vilande. Då avbryts utbetalningen av delinvalidpensionen under tiden i arbete. Arbetstagaren meddelar arbetspensionsanstalten om att den lämnats vilande. Arbetstagaren ska hålla pensionen vilande under minst tre månader och högst två år. |
Organisering av arbetet
Man ordnar ett samtal för återgång i arbetet med arbetstagaren eller ett nätverksmöte innan återgång i arbete.
Personen kan antingen återgå till eget arbete med förkortad arbetstid eller till anpassade arbetsuppgifter.
Vid samarbetsförhandlingarna kommer man överens om tidpunkten för återgången i arbetet, arbetsuppgifterna och övriga arbetsvillkor (arbetstid, eventuell lön, plats där arbetet utförs osv.).
Om arbetet anpassas, tar man i beaktande hur effekten påverkar de andra arbetstagarna och arbetsprocessen. Chefen ansvarar för omorganiseringen av arbetet. Chefen kommer överens med den anställda om hur arbetsgemenskapen informeras.
Under mötet kommer man också överens om metoderna och tidtabellerna för uppföljningen av arbetsprestationen.
| Situationen vid återgång i arbetet | Arbetstagarens utkomst | Nivån för arbetstagarens utkomst (€) |
|---|---|---|
|
Arbete under tiden för invalidpension. Arbetstagaren kan arbeta sporadiskt eller under en längre tid även under tiden med invalidpension. |
Invalidpension och förvärvsinkomster eller delinvalidpension och lön för deltidsarbete eller lön för heltidsarbete och invalidpensionen lämnas vilande. |
Arbetstagaren får förtjäna högst 40 % av sin stabiliserade genomsnittliga inkomst utan att det påverkar utbetalningen av pensionen. Om inkomsterna överstiger inkomstgränsen kan arbetstagaren begära att pensionsanstalten ändrar invalidpensionen till delinvalidpension. Om inkomstnivån överskrids och förändringen är mer bestående Pensionen ska hållas vilande under minst tre månader och högst två år. Om arbetstagaren inte begär att pensionen ska återbetalas inom två år dras pensionen in räknat från den tidpunkt då den lämnades vilande. |
Organisering av arbetet
Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om att inleda arbetet. Företagshälsovården gör en nyanställningsundersökning.
Om det är fråga om ett arbete som medför särskild fara för ohälsa tar företagshälsovården ställning till personens lämplighet för arbetet.
Om arbetstagaren konstateras vara arbetsoförmögen är det väsentligt att bedöma hur den sjukdom som ligger till grund för invalidpensionen påverkar arbetet.
Arbetstagaren har tillgång till företagshälsovårdens tjänster.
| Situationen vid återgång i arbetet | Arbetstagarens utkomst | Nivån för arbetstagarens utkomst (€) |
|---|---|---|
|
När arbetsgivaren inte kan erbjuda arbete som lämpar sig för arbetstagarens hälsotillstånd eller ersättande arbete. Sjukdagpenning har betalats i 300 dagar men arbetstagaren har inte rätt till rehabiliteringsstöd. Anställningsförhållandet kan ändå fortsätta. Arbetsgivaren har också rätt att säga upp en arbetstagare om arbetsgivaren inte har möjlighet att erbjuda arbete som lämpar sig för arbetstagarens hälsotillstånd. |
Arbetslöshetsersättning. |
Den inkomstrelaterade dagpenningen är cirka 50–70 procent av lönen. Förutsätter medlemskap i en arbetslöshetskassa. TYJ:s dagpenningskalkylator. FPA:s grunddagpenning utan barnförhöjningar är 37,21 €/dag (2023). |
Organisering av arbetet
Man ordnar ett nätverksmöte där man går igenom alla alternativ som stödjer återgången i arbetet på den egna arbetsplatsen samt möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering.
För att trygga sin utkomst ska arbetstagaren anmäla sig som arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån även om anställningsförhållandet är i kraft. Arbetsgivaren skriver ett intyg till arbetstagaren om att hen inte kan erbjudas arbete som lämpar sig för hälsotillståndet.
Företagshälsovården följer aktivt arbetstagarens situation.
Arbetsgivaren kan också säga upp arbetstagaren om hen inte längre klarar av det arbete för vilket hen har anställts.
Om arbetstagaren blir uppsagd behåller hen under vissa ramvillkor företagshälsovårdstjänsterna i 6 månader efter uppsägningen:
FPA: Uppsagda arbetstagare har rätt till företagshälsovård.
I samband med uppsägningen ska man senast kontrollera arbetstagarens möjligheter till arbetspensionsanstaltens yrkesinriktade rehabilitering. Likaså måste man säkerställa att personen får tillgång till sysselsättningsfrämjande tjänster för stöd av arbetsförmågan.
Material progressed
Material progressed