2.5 Ergonomi

En bra arbetsergonomi främjar personalens arbetstillfredsställelse och gör arbetet smidigt, skapar förutsättningar för arbetets kvalitet, produktivitet och arbetshälsa samt minskar olycksfall i arbetet, arbetsoförmågan och kostnaderna för dem.

Rätt ergonomi förbättrar arbetsplatsens verksamhetssätt och förhållanden. Övergripande ergonomi beaktar människors behov, stödjer framgång i arbetet och främjar både hälsa och välbefinnande. Ergonomilösningarna stödjer också partiellt arbetsföra personers deltagande i arbetslivet.

Beaktandet av ergonomin i planeringen och utvecklingen förutsätts av att man utnyttjar forskningsdata, praktisk erfarenhet samt ett sektorövergripande samarbete. Utgångspunkten för planeringen är branschens särdrag samt de uppgifter som samlas in på arbetsplatsen, såsom resultaten från riskbedömningen och arbetsplatsutredningarna. Dessutom behövs information om aktuella och eventuella förändringar i organisationen och inom branschen.

Huvudansvaret för den ergonomiska utvecklingen på arbetsplatsen ligger hos arbetsgivaren. Ett bra resultat kräver samarbete, kunnande och deltagande av alla som arbetar på arbetsplatsen. Arbetsplatserna borde ha ergonomikunnande inom branschen i fråga. Här kan man få hjälp av en företagsfysioterapeut som kan utbilda personalen.

Det är viktigt att arbetstagarna ger respons på hur arbetsmiljön och arbetsredskapen fungerar och att arbetsgivaren är öppen för informationen/responsen. Vid planeringen och dimensioneringen av arbetet ska arbetstagarnas fysiska och psykiska förutsättningar beaktas för att de olägenheter eller risker som belastningen i arbetet orsakar för arbetstagarens säkerhet eller hälsa ska kunna undvikas eller minskas.

Ergonomins mål uppnås bäst med stöd från cheferna och ledningen samt i samarbete med arbetarskyddet. Cheferna ansvarar för verkställandet, uppföljningen och utvärderingen av de ergonomiska lösningarna på arbetsplatserna. Ergonomin förverkligas i arbetets vardag. Varje anställd ska förstå betydelsen av god ergonomi i sitt eget arbete och agera därefter.

Fysisk ergonomi

Utvecklingen av ergonomin och hanteringen av den fysiska belastningen främjar arbetstagarens fysiska funktionsförmåga och att arbetet är smidigt. Vid planeringen av arbetet ska arbetsmiljön, arbetsuppgifterna, -rörelserna och -redskapen samt olika arbetstagare beaktas. Utgångspunkten för dimensioneringen av platsen för arbetet eller arbetsutrymmet är måtten på arbetstagarnas kroppar och variationerna i dem. På så sätt kan man uppnå en bra arbetsställning där arbetsrörelserna kan göras effektivt och så enkelt som möjligt.

Kognitiv ergonomi

Den kognitiva ergonomin fokuserar på arbetets kunskapsmässiga innehåll. Därför granskas iakttagelser, hågkomster, inlärning och beslutsfattande. Syftet är att utveckla arbetet genom att minska minnesbelastningen som arbetet kräver, störande faktorer och avbrott i arbetet. Det är viktigt att identifiera och hantera olika avbrott. Syftet med kognitiv ergonomi är dessutom att underlätta beslutsfattandet och inlärningen.

Organisatorisk ergonomi

Utvecklingen av den organisatoriska ergonomin inriktas på organiseringen av hela arbetsgemenskapens arbete samt på utvecklingen av ledningspraxis, intern interaktion och gemensamma verksamhetssätt i arbetsgemenskapen. Ergonomin syns i planeringen av personalens arbetsprocesser och arbetshelheter som till exempel metoder för personaldimensionering, arbetstids- och arbetsskiftsplanering, pauser i arbetet och arbetstidsplanering.

Ergonomins delområden

I tabell 3 nedan presenteras ergonomins olika delområden och exempel på hur de kan genomföras på ett bra sätt i olika uppgifter.

Tabell 3. Ergonomins delområden.

	Fysisk ergonomi	Kognitiv ergonomi	Organisatorisk ergonomi
Vad innebär?	Planering och utveckling av arbetsmiljön, arbetsplatserna, arbetsredskapen och arbetsmetoderna så att de är lämpliga för arbetstagarens egenskaper och behov.	Planering och utveckling av system och användargränssnitt samt sätt att presentera information så att de är förenliga med arbetstagarens förmåga att hantera information.	Planering och utveckling av arbetsskeden och arbetstidsarrangemang för hela arbetsgemenskapen samt utveckling av samarbetet mellan produktion, service och personal.
Expertarbete	Justerbara möbler anskaffas och de justeras så att de passar en själv och man arbetar växelvis i sittande och stående.	Störningar, avbrott och informationsflöden som stör hjärnarbetet minskas genom att utarbeta gemensamma spelregler för arbetet.	Man minskar brådska och överbelastning genom att planera och schemalägga de egna arbetena på förhand.
Vårdarbete	Vid patientförflyttningar används olika typer av hjälpmedel för förflyttningen såsom personlyftanordningar samt glidbrädor och glidlakan.	Minska minnesbelastningen och mängden sådant som ska kommas ihåg genom gemensamma regler för anteckningar och genom att använda vagnar under patientronder.	Vid planering av arbetsskift i treskiftsarbete iakttas principerna för ergonomisk arbetsskiftsplanering.
Uppbyggnadsarbete	Vid lyft och förflyttningar används hjälpmedel och man ser till att skydda sig på lämpligt sätt i arbetet med hjälp av hörselskydd och skyddshandskar.	Minska belastningen av hjärnan genom tydliga anvisningar och uppgiftsbeskrivningar.	De olika yrkesgruppernas arbeten planeras och schemaläggs så att det föregående arbetsskedet är klart när nästa yrkesgrupp kommer för att utföra sina egna uppgifter.