2.3 Utveckling av arbetsplatsens kultur

Arbetsplatsens kultur avser en helhet som skapas av arbetsplatsens beteendenormer, värderingar, verksamhetssätt och motsvarande. Arbetsplatsens kultur ändras och den kan påverkas till exempel genom gemensamt överenskomna värderingar och belöningssystem. Denna kultur skapar också en grund för att upprätthålla och utveckla arbetsförmågan.

Företagen förutsätts genomföra en ansvarsfull verksamhet. I Näringslivets centralförbunds enkät framhöll över 80 procent av de små och medelstora företagen ansvarsarbetet som det viktigaste för personalens välbefinnande, arbetssäkerhet och kunskapsutveckling.

Arbetstagarnas och -gemenskapernas ökade möjligheter att påverka och självstyrning tillhör de största förändringarna i arbetslivet under 2020-talet. Som centrala element i arbetshälsan betonas jämlikt beslutsfattande samt en övergripande kontroll av arbetet (Figur 5). Arbetet blir meningsfullare om arbetstagaren upplever att arbetet är betydelsefullt samt av att arbetet har ett bredare syfte. Arbetets betydelse ökar också med arbetstagarens erfarenhet av att förverkliga sig själv genom arbetet.

Psykologiskt trygg arbetsplats

Med en psykologiskt trygg arbetsplats avses en arbetsgemenskap där arbetstagaren upplever sig vara accepterad som sig själv. Inom arbetsgemenskapen råder en öppen attityd som tillåter olikheter och respekterar andra. De anställda vågar vara av annan åsikt och även diskutera svåra frågor. I en psykologiskt trygg arbetsgemenskap behöver man inte vara rädd för att göra fel och man vågar också be om hjälp. En trygg atmosfär ökar kreativiteten, stödjer inlärningen, förbättrar arbetsresultaten och stärker arbetstillfredsställelsen.

Arbetsplatsens ledning och chefer har en viktig roll i skapandet av en psykologiskt trygg arbetsplats. Ledningen och cheferna kan öka känslan av psykologisk trygghet genom att lyssna på de anställda, kommunicera öppet och visa uppskattning i interaktionssituationer.

Främjande av likabehandling i arbetet

Enligt arbetsavtalslagen och diskrimineringslagen är arbetsgivaren skyldig att bemöta alla arbetstagare och arbetssökande jämlikt. Enligt diskrimineringslagen får en arbetsgivare inte utan godtagbart skäl särbehandla arbetstagare på grund av deras ålder, hälsotillstånd, nationella eller etniska ursprung, sexuella läggning, språk, religion, åsikt, familjeförhållanden, fackföreningsverksamhet, politiska verksamhet eller någon annan därmed jämförbar omständighet. Diskrimineringslagen tillämpas för anställningsgrunder, arbetsförhållanden, arbetsrelaterade förmåner och avancemang.

Arbetsgivaren ska bedöma och främja likabehandling på arbetsplatsen. Arbetsplatser med minst trettio anställda ska ha en likabehandlingsplan. Representanter för arbetstagarna och arbetarskyddet har rätt att på begäran få veta hur arbetsgivaren har främjat likabehandling.

Främjande av jämställdhet

Varje arbetsgivare ska främja jämställdheten mellan könen på ett målinriktat och planmässigt sätt. Arbetsgivaren förutsätts vidta åtgärder för att lediga platser söks av både kvinnor och män. Arbetsgivaren ska främja en jämlik placering av kvinnor och män i olika uppgifter samt skapa lika möjligheter för kvinnor och män att avancera i karriären. Dessutom ska arbetsgivaren främja jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetsvillkoren, särskilt i fråga om lönerna.

Mångfald på arbetsplatsen

På en arbetsplats präglad av mångfald värdesätts arbetstagarnas olikheter och olika kunnande. Olikheter ses som arbetsplatsens styrka och inte som en svaghet. Alla anställda behandlas jämlikt och alla är likvärdiga oberoende av bakgrund och individuella egenskaper.

Det är viktigt att beakta mångfalden både i planeringen av arbetet och i utvecklingen och produktionen av tjänster. Även de som använder tjänsterna ska betjänas jämlikt.